Q.S Al-Qiyamah (اَلْقِيَامَة) - 40 Antal verser

لَآ اُقْسِمُ بِيَوْمِ الْقِيٰمَةِۙ

lā uqsimu biyaumil-qiyāmah(ti).

Jag svär vid domens dag,

وَلَآ اُقْسِمُ بِالنَّفْسِ اللَّوَّامَةِ

wa lā uqsimu bin nafsil-lawwāmah(ti).

och jag svär vid själen som alltid ångrar (sig själv).

اَيَحْسَبُ الْاِنْسَانُ اَلَّنْ نَّجْمَعَ عِظَامَهٗ ۗ

ayaḥsabul-insānu allan najma‘a ‘iẓāmah(ū).

Tror människan att Vi inte skall samla ihop hennes ben?

بَلٰى قٰدِرِيْنَ عَلٰٓى اَنْ نُّسَوِّيَ بَنَانَهٗ

balā qādirīna ‘alā an nusawwiya banānah(ū).

(Till och med) Vi lyckades sätta ihop hans fingrar perfekt igen.

بَلْ يُرِيْدُ الْاِنْسَانُ لِيَفْجُرَ اَمَامَهٗۚ

bal yurīdul-insānu liyafjura amāmah(ū).

Men människor vill begå synder ständigt.

يَسْـَٔلُ اَيَّانَ يَوْمُ الْقِيٰمَةِۗ

yas'alu ayyāna yaumul-qiyāmah(ti).

Han frågade: ”När kommer domens dag?”

فَاِذَا بَرِقَ الْبَصَرُۙ

fa iżā bariqal-baṣar(u).

Så när dina ögon vidgas (rädsla),

وَخَسَفَ الْقَمَرُۙ

wa khasafal-qamar(u).

och månen har förlorat sitt ljus,

وَجُمِعَ الشَّمْسُ وَالْقَمَرُۙ

wa jumi‘asy-syamsu wal-qamar(u).

då samlades solen och månen,

يَقُوْلُ الْاِنْسَانُ يَوْمَىِٕذٍ اَيْنَ الْمَفَرُّۚ

yaqūlul-insānu yauma'iżin ainal-mafarr(u).

Den dagen kommer folk att fråga: "Vart kan jag fly?"

كَلَّا لَا وَزَرَۗ

kallā lā wazar(a).

Nej! Det finns inget skydd!

اِلٰى رَبِّكَ يَوْمَىِٕذِ ِۨالْمُسْتَقَرُّۗ

ilā rabbika yauma'iżinil-mustaqarr(u).

Endast till din Herre skall du återvända på den dagen.

يُنَبَّؤُا الْاِنْسَانُ يَوْمَىِٕذٍۢ بِمَا قَدَّمَ وَاَخَّرَۗ

yunabba'ul-insānu yauma'iżim bimā qaddama wa akhkhar(a).

Den dagen ska människorna få veta vad de har gjort och vad de har försummat.

بَلِ الْاِنْسَانُ عَلٰى نَفْسِهٖ بَصِيْرَةٌۙ

balil-insānu ‘alā nafsihī baṣīrah(tun).

Även människor är vittnen till sig själva,

وَّلَوْ اَلْقٰى مَعَاذِيْرَهٗۗ

wa lau alqā ma‘āżīrah(ū).

och även om han anförde sina skäl.

لَا تُحَرِّكْ بِهٖ لِسَانَكَ لِتَعْجَلَ بِهٖۗ

lā tuḥarrik bihī lisānaka lita‘jala bih(ī).

Rör inte (Muhammed) din tunga (för att läsa Koranen) för du kommer snabbt (bemästra) den.

اِنَّ عَلَيْنَا جَمْعَهٗ وَقُرْاٰنَهٗ ۚ

inna ‘alainā jam‘ahū wa qur'ānah(ū).

Sannerligen, Vi skall samla det (i ditt sköte) och recitera det.

فَاِذَا قَرَأْنٰهُ فَاتَّبِعْ قُرْاٰنَهٗ ۚ

fa iżā qara'nāhu fattabi‘ qur'ānah(ū).

När vi har läst klart den, följ då läsningen.

ثُمَّ اِنَّ عَلَيْنَا بَيَانَهٗ ۗ

Ṡumma inna ‘alainā bayānah(ū).

Då kommer vi verkligen att förklara det.

كَلَّا بَلْ تُحِبُّوْنَ الْعَاجِلَةَۙ

kallā bal tuḥibbūnal-‘ājilah(ta).

Nej! Även du älskar världens liv,

وَتَذَرُوْنَ الْاٰخِرَةَۗ

wa tażarūnal-‘ākhirah(ta).

och ignorera (livet i) livet efter detta.

وُجُوْهٌ يَّوْمَىِٕذٍ نَّاضِرَةٌۙ

wujūhuy yauma'iżin nāḍirah(tun).

De troendes ansikten kommer att stråla på den dagen,

اِلٰى رَبِّهَا نَاظِرَةٌ ۚ

ilā rabbihā nāẓirah(tun).

tittar på sin Gud.

وَوُجُوْهٌ يَّوْمَىِٕذٍۢ بَاسِرَةٌۙ

wa wujūhuy yauma'iżim bāsirah(tun).

Och ansiktena (på de som inte tror) kommer att vara dystra på den dagen,

تَظُنُّ اَنْ يُّفْعَلَ بِهَا فَاقِرَةٌ ۗ

taẓunnu ay yuf‘ala bihā fāqirah(tun).

de var säkra på att en fruktansvärd olycka skulle drabba honom.

كَلَّآ اِذَا بَلَغَتِ التَّرَاقِيَۙ

kallā iżā balagatit-tarāqiy(a).

Nej! När (livet) har nått halsen,

وَقِيْلَ مَنْ ۜرَاقٍۙ

wa qīla man…rāq(in).

och det sades (till honom): "Vem kan hela?"

وَّظَنَّ اَنَّهُ الْفِرَاقُۙ

wa ẓanna annahul-firāq(u).

Och han var säker på att det var dags att säga adjö (till världen),

وَالْتَفَّتِ السَّاقُ بِالسَّاقِۙ

waltaffatis-sāqu bis-sāq(i).

och koppla ihop vaden (vänster) med vaden (höger),

اِلٰى رَبِّكَ يَوْمَىِٕذِ ِۨالْمَسَاقُ ۗ ࣖ

ilā rabbika yauma'iżinil-masāq(u).

till din Herre på den dagen skall du bli förvisad.

فَلَا صَدَّقَ وَلَا صَلّٰىۙ

falā ṣaddaqa wa lā ṣallā.

Eftersom han (tidigare) inte ville bekräfta (Koranen och Sändebudet) och inte ville utföra böner,

وَلٰكِنْ كَذَّبَ وَتَوَلّٰىۙ

wa lākin każżaba wa tawallā.

men istället ljög han (Sändebudet) och vände sig bort (från sanningen),

ثُمَّ ذَهَبَ اِلٰٓى اَهْلِهٖ يَتَمَطّٰىۗ

Ṡumma żahaba ilā ahlihī yatamaṭṭā.

sedan gick han stolt till sin familj.

اَوْلٰى لَكَ فَاَوْلٰىۙ

aulā laka fa'aulā.

Ve er! Så ve er!

ثُمَّ اَوْلٰى لَكَ فَاَوْلٰىۗ

Ṡumma aulā laka fa'aulā.

Återigen, ve er (människor)! Så ve!

اَيَحْسَبُ الْاِنْسَانُ اَنْ يُّتْرَكَ سُدًىۗ

ayaḥsabul-insānu ay yutraka sudā(n).

Tror människor att de kommer att lämnas ensamma (utan ansvarsskyldighet)?

اَلَمْ يَكُ نُطْفَةً مِّنْ مَّنِيٍّ يُّمْنٰى

alam yaku nuṭfatam mim maniyyiy yumnā.

Var han inte ursprungligen bara en droppe sperma som kom ut (i livmodern),

ثُمَّ كَانَ عَلَقَةً فَخَلَقَ فَسَوّٰىۙ

Ṡumma kāna ‘alaqatan fa khalaqa fa sawwā.

sedan blev (sperman) något som fastnar, sedan skapade Allah den och fullkomnade den,

فَجَعَلَ مِنْهُ الزَّوْجَيْنِ الذَّكَرَ وَالْاُنْثٰىۗ

fa ja‘ala minhuz-zaujainiż-żakara wal-unṡā.

sedan skapade Han av det ett par, man och kvinna.

اَلَيْسَ ذٰلِكَ بِقٰدِرٍ عَلٰٓى اَنْ يُّحْيِ َۧ الْمَوْتٰى ࣖ

alaisa żālika biqādirin ‘alā ay yuḥyiyal-mautā.

Har inte (Gud som gör det) sådan makt (också) att väcka de döda till liv?