Qari
Murottal Audio
كۤهٰيٰعۤصۤ ۚ
kāf hā yā ‘aīn ṣād.
Kaf Ha Ya 'Ain Shad
ذِكْرُ رَحْمَتِ رَبِّكَ عَبْدَهٗ زَكَرِيَّا ۚ
Żikru raḥmati rabbika ‘abdahū zakariyyā.
Det som läses är) en förklaring av din Herres barmhärtighet mot sin tjänare, Zakaria,
اِذْ نَادٰى رَبَّهٗ نِدَاۤءً خَفِيًّا
iż nādā rabbahū nidā'an khafiyyā(n).
(nämligen) när han ber till sin Herre med mjuk röst.
قَالَ رَبِّ اِنِّيْ وَهَنَ الْعَظْمُ مِنِّيْ وَاشْتَعَلَ الرَّأْسُ شَيْبًا وَّلَمْ اَكُنْۢ بِدُعَاۤىِٕكَ رَبِّ شَقِيًّا
qāla rabbi innī wahanal-‘aẓmu minnī wasyta‘alar-ra'su syaibaw wa lam akum bidu‘ā'ika rabbi syaqiyyā(n).
Han (Zakaria) sade: ”O min Herre, sannerligen är mina ben svaga och mitt huvud är fullt av grått hår, och jag har aldrig blivit besviken när jag har bett till Dig, o min Herre.”
وَاِنِّيْ خِفْتُ الْمَوَالِيَ مِنْ وَّرَاۤءِيْ وَكَانَتِ امْرَاَتِيْ عَاقِرًا فَهَبْ لِيْ مِنْ لَّدُنْكَ وَلِيًّا ۙ
wa innī khiftul-mawāliya miw warā'ī wa kānatimra'atī ‘āqiran fahab lī mil ladunka waliyyā(n).
Och sannerligen, jag är orolig för mina släktingar efter min död, och min hustru är ofruktsam, så ge mig ett barn från Din sida,
يَّرِثُنِيْ وَيَرِثُ مِنْ اٰلِ يَعْقُوْبَ وَاجْعَلْهُ رَبِّ رَضِيًّا
yariṡunī wa yariṡu min āli ya‘qūba waj‘alhu rabbi raḍiyyā(n).
som skall ärva mig och ärva Jakobs hus; och göra honom, min Herre, välsignad.
يٰزَكَرِيَّآ اِنَّا نُبَشِّرُكَ بِغُلٰمِ ِۨاسْمُهٗ يَحْيٰىۙ لَمْ نَجْعَلْ لَّهٗ مِنْ قَبْلُ سَمِيًّا
yā zakariyyā innā nubasysyiruka bigulāminismuhū yaḥyā, lam naj‘al lahū min qablu samiyyā(n).
(Allah sade): ”O Sakarias! Vi ger dig goda nyheter om en son vars namn skall vara Yahya, som Vi aldrig har gett ett sådant namn förut.”
قَالَ رَبِّ اَنّٰى يَكُوْنُ لِيْ غُلٰمٌ وَّكَانَتِ امْرَاَتِيْ عَاقِرًا وَّقَدْ بَلَغْتُ مِنَ الْكِبَرِ عِتِيًّا
qāla rabbi annā yakūnu lī gulāmuw wa kānatimra'atī ‘āqiraw wa qad balagtu minal-kibari ‘itiyyā(n).
Han (Zakaria) sade: ”Min Herre, hur ska jag kunna få barn när min hustru är ofruktsam och jag (själv) verkligen har uppnått en mycket hög ålder?”
قَالَ كَذٰلِكَۗ قَالَ رَبُّكَ هُوَ عَلَيَّ هَيِّنٌ وَّقَدْ خَلَقْتُكَ مِنْ قَبْلُ وَلَمْ تَكُ شَيْـًٔا
qāla każālik(a), qāla rabbuka huwa ‘alayya hayyinuw wa qad khalaqtuka min qablu wa lam taku syai'ā(n).
(Allah) sade: "Så är det." Din Herre sade: "Det är lätt för Mig; sannerligen skapade Jag dig innan dess, även om du (vid den tiden) inte hade någon form alls."
قَالَ رَبِّ اجْعَلْ لِّيْٓ اٰيَةً ۗقَالَ اٰيَتُكَ اَلَّا تُكَلِّمَ النَّاسَ ثَلٰثَ لَيَالٍ سَوِيًّا
qāla rabbij‘al lī āyah(tan), qāla āyatuka allā tukalliman-nāsa ṡalāṡa layālin sawiyyā(n).
Han (Zakaria) sade: ”O min Herre, ge mig ett tecken.” (Allah) sade: ”Ditt tecken är att du inte kan tala med människor i tre nätter, även om du är frisk.”
فَخَرَجَ عَلٰى قَوْمِهٖ مِنَ الْمِحْرَابِ فَاَوْحٰٓى اِلَيْهِمْ اَنْ سَبِّحُوْا بُكْرَةً وَّعَشِيًّا
fa kharaja ‘alā qaumihī minal-miḥrābi fa auḥā ilaihim an sabbiḥū bukrataw wa ‘asyiyyā(n).
Så kom han ut ur mihraben till sitt folk och vinkade sedan till dem: "Förhärliga dig själv morgon och kväll."
يٰيَحْيٰى خُذِ الْكِتٰبَ بِقُوَّةٍ ۗوَاٰتَيْنٰهُ الْحُكْمَ صَبِيًّاۙ
yā yaḥyā khużil-kitāba biquwwah(tin), wa ātaināhul-ḥukma ṣabiyyā(n).
"O Yahya! Ta (studera) boken (Toran) på allvar." Och Vi gav honom (Yahya) visdom medan han fortfarande var ett barn,
وَّحَنَانًا مِّنْ لَّدُنَّا وَزَكٰوةً ۗوَكَانَ تَقِيًّا ۙ
wa ḥanānam mil ladunnā wa zakāh(tan), wa kāna taqiyyā(n).
och (Vi gör) medkänsla (mot andra) från Oss och ren (från synd). Och han är också en from man,
وَّبَرًّاۢ بِوَالِدَيْهِ وَلَمْ يَكُنْ جَبَّارًا عَصِيًّا
wa barram biwālidaihi wa lam yakun jabbāran ‘aṣiyyā(n).
och var mycket hängiven sina föräldrar, och han var varken en arrogant person (eller) en olydig person.
وَسَلٰمٌ عَلَيْهِ يَوْمَ وُلِدَ وَيَوْمَ يَمُوْتُ وَيَوْمَ يُبْعَثُ حَيًّا ࣖ
wa salāmun ‘alaihi yauma wulida wa yauma yamūtu wa yauma yub‘aṡu ḥayyā(n).
Och välgång vare honom den dag han föddes, den dag han dog och den dag han uppväcktes från livet.
وَاذْكُرْ فِى الْكِتٰبِ مَرْيَمَۘ اِذِ انْتَبَذَتْ مِنْ اَهْلِهَا مَكَانًا شَرْقِيًّا ۙ
ważkur fil-kitābi maryam(a), iżintabażat min ahlihā makānan syarqiyyā(n).
Och berätta (Muhammed) historien om Maryam i boken (Al-Koranen), (nämligen) när hon landsförvisade sig från sin familj till en plats österut (Baitulmaqdis),
فَاتَّخَذَتْ مِنْ دُوْنِهِمْ حِجَابًاۗ فَاَرْسَلْنَآ اِلَيْهَا رُوْحَنَا فَتَمَثَّلَ لَهَا بَشَرًا سَوِيًّا
fattakhażat min dūnihim ḥijābā(n), fa arsalnā ilaihā rūḥanā fa tamaṡṡala lahā basyaran sawiyyā(n).
sedan hängde han upp en slöja (som skyddade honom) från dem; sedan sände Vi Vår ande (Jibril) till honom, så att han framträdde inför honom i perfekt mänsklig skepnad.
قَالَتْ اِنِّيْٓ اَعُوْذُ بِالرَّحْمٰنِ مِنْكَ اِنْ كُنْتَ تَقِيًّا
qālat innī a‘ūżu bir-raḥmāni minka in kunta taqiyyā(n).
Hon (Maryam) sade: "Sannerligen, jag söker tillflykt hos Gud, den Barmhärtige, gentemot dig, om du är en from person."
قَالَ اِنَّمَآ اَنَا۠ رَسُوْلُ رَبِّكِۖ لِاَهَبَ لَكِ غُلٰمًا زَكِيًّا
qāla innamā ana rasūlu rabbik(a), li'ahaba laki gulāman zakiyyā(n).
Han (Jibril) sade: "Sannerligen, jag är bara ett budbärare från din Herre, för att förmedla gåvan av en helig son till dig."
قَالَتْ اَنّٰى يَكُوْنُ لِيْ غُلٰمٌ وَّلَمْ يَمْسَسْنِيْ بَشَرٌ وَّلَمْ اَكُ بَغِيًّا
qālat annā yakūnu lī gulāmuw wa lam yamsasnī basyaruw wa lam aku bagiyyā(n).
Hon (Maryam) sade: ”Hur kan jag få en son när ingen man någonsin har rört mig och jag inte är en okysk kvinna!”
قَالَ كَذٰلِكِۚ قَالَ رَبُّكِ هُوَ عَلَيَّ هَيِّنٌۚ وَلِنَجْعَلَهٗٓ اٰيَةً لِّلنَّاسِ وَرَحْمَةً مِّنَّاۚ وَكَانَ اَمْرًا مَّقْضِيًّا
qāla każālik(a), qāla rabbuka huwa ‘alayya hayyin(un), wa linaj‘alahū āyatal lin-nāsi wa raḥmatam minnā, wa kāna amram maqḍiyyā(n).
Han (Jibril) sade: ”Så är det.” Er Herre sade: ”Detta är lätt för Mig, och Vi må göra det till ett tecken (på Allahs storhet) för mänskligheten och som en nåd från Vår sida; och det är en fråga som (redan) är avgjord.”
۞ فَحَمَلَتْهُ فَانْتَبَذَتْ بِهٖ مَكَانًا قَصِيًّا
fa ḥamalathu fantabażat bihī makānan qaṣiyyā(n).
Så blev hon (Maryam) gravid, sedan förvisade hon sig själv med sin livmoder till en avlägsen plats.
فَاَجَاۤءَهَا الْمَخَاضُ اِلٰى جِذْعِ النَّخْلَةِۚ قَالَتْ يٰلَيْتَنِيْ مِتُّ قَبْلَ هٰذَا وَكُنْتُ نَسْيًا مَّنْسِيًّا
fa ajā'ahal-makhāḍu ilā jiz‘in nakhlah(ti), qālat yā laitanī mittu qabla hāżā wa kuntu nas-yam mansiyyā(n).
Sedan tvingade förlossningssmärtan henne (att luta sig) mot foten av en dadelpalm, hon (Maryam) sa: "Åh, vad (bra) jag dog innan detta, och jag blev någon som inte uppmärksammades och glömdes bort."
فَنَادٰىهَا مِنْ تَحْتِهَآ اَلَّا تَحْزَنِيْ قَدْ جَعَلَ رَبُّكِ تَحْتَكِ سَرِيًّا
fa nādāhā min taḥtihā allā taḥzanī qad ja‘ala rabbuki taḥtaki sariyyā(n).
Så ropade han (Jibril) till honom från en låg plats: "Var inte ledsen, din Herre har sannerligen skapat en flod under dig."
وَهُزِّيْٓ اِلَيْكِ بِجِذْعِ النَّخْلَةِ تُسٰقِطْ عَلَيْكِ رُطَبًا جَنِيًّا ۖ
wa huzzī ilaiki bijiz‘in-nakhlati tusāqiṭ ‘alaiki ruṭaban janiyyā(n).
Och skaka palmträdets rot mot dig, den kommer att falla mogna dadlar över dig.
فَكُلِيْ وَاشْرَبِيْ وَقَرِّيْ عَيْنًا ۚفَاِمَّا تَرَيِنَّ مِنَ الْبَشَرِ اَحَدًاۙ فَقُوْلِيْٓ اِنِّيْ نَذَرْتُ لِلرَّحْمٰنِ صَوْمًا فَلَنْ اُكَلِّمَ الْيَوْمَ اِنْسِيًّا ۚ
fa kulī wasyrabī wa qarrī ‘ainā(n), fa immā tarayinna minal-basyari aḥadā(n), fa qūlī innī nażartu lir-raḥmāni ṣauman falan ukallimal-yauma insiyyā(n).
Ät, drick och var glada. Om ni ser någon, säg då: "Jag har svurit att fasta för Gud, den Barmhärtige, så jag kommer inte att tala med någon denna dag."
فَاَتَتْ بِهٖ قَوْمَهَا تَحْمِلُهٗ ۗقَالُوْا يٰمَرْيَمُ لَقَدْ جِئْتِ شَيْـًٔا فَرِيًّا
fa atat bihī qaumahā taḥmiluh(ū), qālū yā maryamu laqad ji'ti syai'an fariyyā(n).
Sedan tog hon (Maryam) honom (babyn) till sitt folk och höll honom i famnen. De (hennes folk) sade: "O Maryam! Sannerligen, du har orsakat något mycket fel."
يٰٓاُخْتَ هٰرُوْنَ مَا كَانَ اَبُوْكِ امْرَاَ سَوْءٍ وَّمَا كَانَتْ اُمُّكِ بَغِيًّا ۖ
yā ukhta hārūna kāna abūkimra'a sau'iw wa mā kānat ummuki bagiyyā(n).
O Haruns (Maryams) syster! Din far är inte en ond människa och din mor är inte en äktenskapsbryterska."
فَاَشَارَتْ اِلَيْهِۗ قَالُوْا كَيْفَ نُكَلِّمُ مَنْ كَانَ فِى الْمَهْدِ صَبِيًّا
fa asyārat ilaīh(i), qālū kaifa nukallimu man kāna fil-mahdi ṣabiyyā(n).
Så hon (Maryam) pekade på sitt (barnet). De sa: ”Hur ska vi prata med ett litet barn som fortfarande sitter i en gunga?”
قَالَ اِنِّيْ عَبْدُ اللّٰهِ ۗاٰتٰنِيَ الْكِتٰبَ وَجَعَلَنِيْ نَبِيًّا ۙ
qāla innī ‘abdullāh(i), ātāniyal-kitāba wa ja‘alanī nabiyyā(n).
Han (Isa) sade: ”Jag är sannerligen Allahs tjänare. Han gav mig Boken (Injil) och Han gjorde mig till profet.”
وَّجَعَلَنِيْ مُبٰرَكًا اَيْنَ مَا كُنْتُۖ وَاَوْصٰنِيْ بِالصَّلٰوةِ وَالزَّكٰوةِ مَا دُمْتُ حَيًّا ۖ
wa ja‘alanī mubārakan aina mā kunt(u), wa auṣānī biṣ-ṣalāti waz-zakāti mā dumtu ḥayyā(n).
Och Han har välsignat mig var jag än befinner mig, och Han har ålagt mig bön och zakat så länge jag lever.
وَّبَرًّاۢ بِوَالِدَتِيْ وَلَمْ يَجْعَلْنِيْ جَبَّارًا شَقِيًّا
wa barram biwālidatī wa lam yaj‘alnī jabbāran syaqiyyā(n).
och hängiven min mor, och Han gjorde mig inte arrogant eller eländig.
وَالسَّلٰمُ عَلَيَّ يَوْمَ وُلِدْتُّ وَيَوْمَ اَمُوْتُ وَيَوْمَ اُبْعَثُ حَيًّا
was-salāmu ‘alayya yauma wulittu wa yauma amūtu wa yauma ub‘aṡu ḥayyā(n).
Och frid vare med mig den dag jag föddes, och den dag jag dör, och den dag jag uppstår till liv igen.”
ذٰلِكَ عِيْسَى ابْنُ مَرْيَمَ ۚقَوْلَ الْحَقِّ الَّذِيْ فِيْهِ يَمْتَرُوْنَ
Żālika ‘īsabnu maryam(a), qaulal-ḥaqqil-lażī fīhi yamtarūn(a).
Det var Jesus, Marias son, (som sade) de sanna orden, vars sanning de tvivlade på
مَا كَانَ لِلّٰهِ اَنْ يَّتَّخِذَ مِنْ وَّلَدٍ سُبْحٰنَهٗ ۗاِذَا قَضٰٓى اَمْرًا فَاِنَّمَا يَقُوْلُ لَهٗ كُنْ فَيَكُوْنُ ۗ
mā kāna lillāhi ay yattakhiża miw waladin subḥānah(ū), iżā qaḍā amran fa innamā yaqūlu lahū kun fa yakūn(u).
Det är inte lämpligt för Allah att ha barn, ära vare Honom. När Han vill bestämma något, säger Han helt enkelt till det: "Var!" Så det är vad det är.
وَاِنَّ اللّٰهَ رَبِّيْ وَرَبُّكُمْ فَاعْبُدُوْهُ ۗهٰذَا صِرَاطٌ مُّسْتَقِيْمٌ
wa innallāha rabbī wa rabbukum fa‘budūh(u), hāżā ṣirāṭum mustaqīm(un).
(Isa sade): "Och sannerligen är Allah min Herre och er Herre, så dyrka Honom. Detta är den raka vägen."
فَاخْتَلَفَ الْاَحْزَابُ مِنْۢ بَيْنِهِمْۚ فَوَيْلٌ لِّلَّذِيْنَ كَفَرُوْا مِنْ مَّشْهَدِ يَوْمٍ عَظِيْمٍ
fakhtalafal-aḥzābu mim bainihim, fa wailul lil-lażīna kafarū mim masyhadi yaumin ‘aẓīm(in).
Så grupperna (som existerade) mellan dem (judar och kristna) skilde sig åt. Så ve dem som inte tror när de bevittnar den stora dagen!
اَسْمِعْ بِهِمْ وَاَبْصِرْۙ يَوْمَ يَأْتُوْنَنَا لٰكِنِ الظّٰلِمُوْنَ الْيَوْمَ فِيْ ضَلٰلٍ مُّبِيْنٍ
asmi‘ bihim wa abṣir, yauma ya'tūnanā lākiniẓ-ẓālimūnal-yauma fī ḍalālim mubīn(in).
Hur skarp deras hörsel och hur klar deras syn var den dag de kom till Oss. Men de som gör orätt idag (i världen) har uppenbart fel.
وَاَنْذِرْهُمْ يَوْمَ الْحَسْرَةِ اِذْ قُضِيَ الْاَمْرُۘ وَهُمْ فِيْ غَفْلَةٍ وَّهُمْ لَا يُؤْمِنُوْنَ
wa anżirhum yaumal-ḥasrati iż quḍiyal-amr(u), wa hum fī gaflatiw wa hum lā yu'minūn(a).
Och varna dem (O Muhammed) för ångerns dag, då alla frågor skall avgöras medan de är i likgiltighet och otro.
اِنَّا نَحْنُ نَرِثُ الْاَرْضَ وَمَنْ عَلَيْهَا وَاِلَيْنَا يُرْجَعُوْنَ ࣖ
innā naḥnu nariṡul-arḍa wa man ‘alaihā wa ilainā yurja‘ūn(a).
Sannerligen, det är Vi som ärver jorden och allt som finns på den, och endast till Oss skall de återlämnas.
وَاذْكُرْ فِى الْكِتٰبِ اِبْرٰهِيْمَ ەۗ اِنَّهٗ كَانَ صِدِّيْقًا نَّبِيًّا
ważkur fil-kitābi ibrāhīm(a), innahū kāna ṣiddīqan nabiyyā(n).
Och berätta (Muhammed) historien om Abraham i boken (Al-Koranen), han var sannerligen en mycket rättfärdig man, en profet.
اِذْ قَالَ لِاَبِيْهِ يٰٓاَبَتِ لِمَ تَعْبُدُ مَا لَا يَسْمَعُ وَلَا يُبْصِرُ وَلَا يُغْنِيْ عَنْكَ شَيْـًٔا
iż qāla li'abīhi yā abati lima ta‘budu mā lā yasma‘u wa lā yubṣiru wa lā yugnī ‘anka syai'ā(n).
(Kom ihåg) när han (Ibrahim) sade till sin far: "Åh min far! Varför dyrkar du något som inte hör, inte ser och inte kan hjälpa dig det minsta?"
يٰٓاَبَتِ اِنِّيْ قَدْ جَاۤءَنِيْ مِنَ الْعِلْمِ مَا لَمْ يَأْتِكَ فَاتَّبِعْنِيْٓ اَهْدِكَ صِرَاطًا سَوِيًّا
yā abati innī qad jā'anī minal-‘ilmi mā lam ya'tika fattabi‘nī ahdika ṣirāṭan sawiyyā(n).
O min fader! Sannerligen har jag fått kunskap som inte har givits dig, så följ mig, så skall jag visa dig den raka vägen.
يٰٓاَبَتِ لَا تَعْبُدِ الشَّيْطٰنَۗ اِنَّ الشَّيْطٰنَ كَانَ لِلرَّحْمٰنِ عَصِيًّا
yā abati lā ta‘budisy-syaiṭān(a), innasy-syaiṭāna kāna lir-raḥmāni ‘aṣiyyā(n).
O min fader! Dyrka inte Satan. Sannerligen, Satan är olydig mot Gud, den Barmhärtige.
يٰٓاَبَتِ اِنِّيْٓ اَخَافُ اَنْ يَّمَسَّكَ عَذَابٌ مِّنَ الرَّحْمٰنِ فَتَكُوْنَ لِلشَّيْطٰنِ وَلِيًّا
yā abati innī akhāfu ay yamassaka ‘ażābum minar-raḥmāni fa takūna lisy-syaiṭāni waliyyā(n).
"Åh, min far! Jag är verkligen orolig att du kommer att bli straffad av den Barmhärtigaste Guden, så att du blir vän med Satan."
قَالَ اَرَاغِبٌ اَنْتَ عَنْ اٰلِهَتِيْ يٰٓاِبْرٰهِيْمُ ۚ لَىِٕنْ لَّمْ تَنْتَهِ لَاَرْجُمَنَّكَ وَاهْجُرْنِيْ مَلِيًّا
qāla arāgibun anta ‘an ālihatī yā ibrāhīm(u), la'illam tantahi la'arjumannaka wahjurnī maliyyā(n).
Han (hans far) sade: ”Hatar du mina gudar, Ibrahim? Om du inte slutar, kommer jag definitivt att stena dig, så lämna mig i lång tid.”
قَالَ سَلٰمٌ عَلَيْكَۚ سَاَسْتَغْفِرُ لَكَ رَبِّيْۗ اِنَّهٗ كَانَ بِيْ حَفِيًّا
qāla salāmun ‘alaik(a), sa'astagfiru laka rabbī, innahū kāna bī ḥafiyyā(n).
Han (Ibrahim) sade: "Frid vare med er, jag skall be min Herre om förlåtelse för er. Sannerligen, Han är mycket god mot mig."
وَاَعْتَزِلُكُمْ وَمَا تَدْعُوْنَ مِنْ دُوْنِ اللّٰهِ وَاَدْعُوْا رَبِّيْۖ عَسٰٓى اَلَّآ اَكُوْنَ بِدُعَاۤءِ رَبِّيْ شَقِيًّا
wa a‘tazilukum wa mā tad‘ūna min dūnillāhi wa ad‘ū rabbī, ‘asā allā akūna bidu‘ā'i rabbī syaqiyyā(n).
Och jag kommer att distansera mig från er och från det ni dyrkar vid sidan av Allah, och jag kommer att be till min Herre, förhoppningsvis kommer jag inte att bli besviken av att be till min Herre.”
فَلَمَّا اعْتَزَلَهُمْ وَمَا يَعْبُدُوْنَ مِنْ دُوْنِ اللّٰهِ ۙوَهَبْنَا لَهٗٓ اِسْحٰقَ وَيَعْقُوْبَۗ وَكُلًّا جَعَلْنَا نَبِيًّا
falamma‘tazalahum wa mā ya‘budūna min dūnillāh(i), wahabnā lahū isḥāqa wa ya‘qūb(a), wa kullan ja‘alnā nabiyyā(n).
När han (Ibrahim) hade tagit avstånd från dem och från det de dyrkade vid sidan av Allah, skänkte Vi honom Isak och Jakob. Och Vi utsåg var och en av dem till profeter.
وَوَهَبْنَا لَهُمْ مِّنْ رَّحْمَتِنَا وَجَعَلْنَا لَهُمْ لِسَانَ صِدْقٍ عَلِيًّا ࣖ
wa wahabnā lahum mir raḥmatinā wa ja‘alnā lahum lisāna ṣidqin ‘aliyyā(n).
Och Vi skänkte dem Vår nåd och gav dem goda och ädla ord.
وَاذْكُرْ فِى الْكِتٰبِ مُوْسٰٓىۖ اِنَّهٗ كَانَ مُخْلَصًا وَّكَانَ رَسُوْلًا نَّبِيًّا
ważkur fil-kitābi mūsā, innahū kāna mukhlaṣaw wa kāna rasūlan nabiyyā(n).
Och berätta (Muhammed) historien om Moses i boken (Al-Koranen). Han var sannerligen en utvald, en apostel och profet.
وَنَادَيْنٰهُ مِنْ جَانِبِ الطُّوْرِ الْاَيْمَنِ وَقَرَّبْنٰهُ نَجِيًّا
wa nādaināhu min jānibiṭ-ṭūril-aimani wa qarrabnāhu najiyyā(n).
Och Vi kallade honom från högra sidan av berget (Sinai) och Vi förde honom närmare för att samtala med honom.
وَوَهَبْنَا لَهٗ مِنْ رَّحْمَتِنَآ اَخَاهُ هٰرُوْنَ نَبِيًّا
wa wahabnā lahū mir raḥmatinā akhāhu hārūna nabiyyā(n).
Och Vi skänkte honom Vår nåd, så att hans bror Aron blev en profet.
وَاذْكُرْ فِى الْكِتٰبِ اِسْمٰعِيْلَ ۖاِنَّهٗ كَانَ صَادِقَ الْوَعْدِ وَكَانَ رَسُوْلًا نَّبِيًّا ۚ
ważkur fil-kitābi ismā‘īl(a), innahū kāna ṣādiqal-wa‘di wa kāna rasūlan nabiyyā(n).
Och återberätta (Muhammed) Ismails historia i boken (Al-Koranen). Han var sannerligen en man som höll sina ord, en apostel och profet.
وَكَانَ يَأْمُرُ اَهْلَهٗ بِالصَّلٰوةِ وَالزَّكٰوةِۖ وَكَانَ عِنْدَ رَبِّهٖ مَرْضِيًّا
wa kāna ya'muru ahlahū biṣ-ṣalāti waz-zakāh(ti), wa kāna ‘inda rabbihī marḍiyyā(n).
Och han beordrade sin familj att (utföra) bön och (betala) zakat, och han var en man som var nöjd med sin Herre.
وَاذْكُرْ فِى الْكِتٰبِ اِدْرِيْسَۖ اِنَّهٗ كَانَ صِدِّيْقًا نَّبِيًّا ۙ
ważkur fil-kitābi idrīs(a), innahū kāna ṣādiqan nabiyyā(n).
Och berätta (Muhammed) historien om Idris i boken (Al-Koranen). Sannerligen, han var en man som älskade sanningen och var en profet.
وَّرَفَعْنٰهُ مَكَانًا عَلِيًّا
wa rafa‘nāhu makānan ‘aliyyā(n).
och Vi har upphöjt honom till en hög värdighet.
اُولٰۤىِٕكَ الَّذِيْنَ اَنْعَمَ اللّٰهُ عَلَيْهِمْ مِّنَ النَّبِيّٖنَ مِنْ ذُرِّيَّةِ اٰدَمَ وَمِمَّنْ حَمَلْنَا مَعَ نُوْحٍۖ وَّمِنْ ذُرِّيَّةِ اِبْرٰهِيْمَ وَاِسْرَاۤءِيْلَ ۖوَمِمَّنْ هَدَيْنَا وَاجْتَبَيْنَاۗ اِذَا تُتْلٰى عَلَيْهِمْ اٰيٰتُ الرَّحْمٰنِ خَرُّوْا سُجَّدًا وَّبُكِيًّا ۩
ulā'ikal-lażīna an‘amallāhu ‘alaihim minan-nabiyyīna min żurriyyati ādama wa mimman ḥamalnā ma‘a nūḥ(in), wa min żurriyyati ibrāhīma wa isrā'īl(a), wa mimman hadainā wajtabainā, iżā tutlā ‘alaihim āyātur-raḥmāni kharrū sujjadaw wa bukiyyā(n).
Dessa är de människor som Allah har visat välvilja, nämligen från (klassen av) profeterna, från Adams ättlingar, och från dem som Vi förde (i skeppet) med Noa, och från Abrahams och Israels (Jakobs) ättlingar och från dem som Vi har väglett och Vi har utvalt. När Allahs, den Barmhärtiges, verser reciteras för dem, bugar de sig och gråter.
۞ فَخَلَفَ مِنْۢ بَعْدِهِمْ خَلْفٌ اَضَاعُوا الصَّلٰوةَ وَاتَّبَعُوا الشَّهَوٰتِ فَسَوْفَ يَلْقَوْنَ غَيًّا ۙ
fa khalafa mim ba‘dihim khalfun aḍā‘uṣ-ṣalāta wattaba‘usy-syahawāti fa saufa yalqauna gayyā(n).
Sedan skall efter dem komma efterföljare som försummar bönen och följer sina egna begär, så att de går vilse,
اِلَّا مَنْ تَابَ وَاٰمَنَ وَعَمِلَ صَالِحًا فَاُولٰۤىِٕكَ يَدْخُلُوْنَ الْجَنَّةَ وَلَا يُظْلَمُوْنَ شَيْـًٔا ۙ
illā man tāba wa āmana wa ‘amila ṣāliḥan fa ulā'ika yadkhulūnal-jannata wa lā yuẓlamūna syai'ā(n).
Förutom de som ångrar sig, tror och gör goda gärningar, ty de skall träda in i Paradiset och skall inte bli orättfärdiga det minsta.
جَنّٰتِ عَدْنِ ِۨالَّتِيْ وَعَدَ الرَّحْمٰنُ عِبَادَهٗ بِالْغَيْبِۗ اِنَّهٗ كَانَ وَعْدُهٗ مَأْتِيًّا
jannāti ‘adninil-latī wa‘adar-raḥmānu ‘ibādahū bil-gaib(i), innahū kāna wa‘duhū ma'tiyyā(n).
nämligen himlen 'Adn som har utlovats av den Barmhärtige Guden till Sina tjänare, även om (himlen) inte är synlig. Sannerligen, (Allahs löfte) kommer definitivt att uppfyllas.
لَا يَسْمَعُوْنَ فِيْهَا لَغْوًا اِلَّا سَلٰمًاۗ وَلَهُمْ رِزْقُهُمْ فِيْهَا بُكْرَةً وَّعَشِيًّا
lā yasma‘ūna fīhā lagwan illā salāmā(n), wa lahum rizquhum fīhā bukrataw wa ‘asyiyyā(n).
I den hör de inga onödiga ord, förutom hälsningar. Och i den finns det näring för dem morgon och kväll.
تِلْكَ الْجَنَّةُ الَّتِيْ نُوْرِثُ مِنْ عِبَادِنَا مَنْ كَانَ تَقِيًّا
tilkal-jannatul-latī nūriṡu min ‘ibādinā man kāna taqiyyā(n).
Det är paradiset som Vi skall testamentera åt Våra tjänare som alltid är fromma.
وَمَا نَتَنَزَّلُ اِلَّا بِاَمْرِ رَبِّكَۚ لَهٗ مَا بَيْنَ اَيْدِيْنَا وَمَا خَلْفَنَا وَمَا بَيْنَ ذٰلِكَ وَمَا كَانَ رَبُّكَ نَسِيًّا ۚ
wa mā natanazzalu illā bi'amri rabbik(a), lahū mā baina aidīnā wa mā khalfanā wa mā baina żālika wa mā kāna rabbuka nasiyyā(n).
Och vi (Jibril) drog inte ner, utom på er Herres befallning. Honom tillhör allt som är framför oss, allt som är bakom oss och allt som är mellan dem, och er Herre glömmer inte.
رَبُّ السَّمٰوٰتِ وَالْاَرْضِ وَمَا بَيْنَهُمَا فَاعْبُدْهُ وَاصْطَبِرْ لِعِبَادَتِهٖۗ هَلْ تَعْلَمُ لَهٗ سَمِيًّا ࣖ
rabbus-samāwāti wal-arḍi wa mā bainahumā fa‘budhu waṣṭabir li‘ibādatih(ī), hal ta‘lamu lahū samiyyā(n).
(Han är) Herren (som styr) himlarna och jorden och allt däremellan, så dyrka Honom och var orubbliga i att dyrka Honom. Vet ni att det finns något som är jämlikt Honom?
وَيَقُوْلُ الْاِنْسَانُ ءَاِذَا مَا مِتُّ لَسَوْفَ اُخْرَجُ حَيًّا
wa yaqūlul-insānu a'iżā mā mittu lasaufa ukhraju ḥayyā(n).
Och människor (icke-troende) säger: "Är det sant att jag en dag verkligen kommer att uppstå till liv igen när jag dör?"
اَوَلَا يَذْكُرُ الْاِنْسَانُ اَنَّا خَلَقْنٰهُ مِنْ قَبْلُ وَلَمْ يَكُ شَيْـًٔا
awalā yażkurul-insānu annā khalaqnāhu min qablu wa lam yaku syai'ā(n).
Och tänker inte människan på att Vi skapade henne förut, medan hon inte var någonting alls?
فَوَرَبِّكَ لَنَحْشُرَنَّهُمْ وَالشَّيٰطِيْنَ ثُمَّ لَنُحْضِرَنَّهُمْ حَوْلَ جَهَنَّمَ جِثِيًّا
fa wa rabbika lanaḥsyurannahum wasy-syayāṭīna ṡumma lanuḥḍirannahum ḥaula jahannama jiṡiyyā(n).
Så, vid er Herre, sannerligen, Vi skall samla dem tillsammans med Satan, och sedan skall Vi föra dem på knä till Helvetets omgivningar.
ثُمَّ لَنَنْزِعَنَّ مِنْ كُلِّ شِيْعَةٍ اَيُّهُمْ اَشَدُّ عَلَى الرَّحْمٰنِ عِتِيًّا ۚ
Ṡumma lananzi‘anna min kulli syī‘atin ayyuhum asyaddu ‘alar-raḥmāni ‘itiyyā(n).
Då skall Vi sannerligen från varje grupp avlägsna de bland dem som är mest olydiga mot Gud, den Barmhärtige.
ثُمَّ لَنَحْنُ اَعْلَمُ بِالَّذِيْنَ هُمْ اَوْلٰى بِهَا صِلِيًّا
Ṡumma lanaḥnu a‘lamu bil-lażīna hum aulā bihā ṣiliyyā(n).
Dessutom vet Vi bäst vem som bör (kastas) i Helvetet.
وَاِنْ مِّنْكُمْ اِلَّا وَارِدُهَا ۚ كَانَ عَلٰى رَبِّكَ حَتْمًا مَّقْضِيًّا ۚ
wa im minkum illā wāriduhā, kāna ‘alā rabbika ḥatmam maqḍiyyā(n).
Och det finns ingen bland er som inte kommer till det (helvetet). Detta är ett beslut från er Herre.
ثُمَّ نُنَجِّى الَّذِيْنَ اتَّقَوْا وَّنَذَرُ الظّٰلِمِيْنَ فِيْهَا جِثِيًّا
Ṡumma nunajjil-lażīnattaqau wa nażaruẓ-ẓālimīna fīhā jiṡiyyā(n).
Då skall Vi frälsa de fromma och lämna de orättfärdiga i (helvetet) på sina knän.
وَاِذَا تُتْلٰى عَلَيْهِمْ اٰيٰتُنَا بَيِّنٰتٍ قَالَ الَّذِيْنَ كَفَرُوْا لِلَّذِيْنَ اٰمَنُوْٓاۙ اَيُّ الْفَرِيْقَيْنِ خَيْرٌ مَّقَامًا وَّاَحْسَنُ نَدِيًّا
wa iżā tutlā ‘alaihim āyātunā bayyinātin qālal-lażīna kafarū lil-lażīna āmanū, ayyul-farīqaini khairum maqāmaw wa aḥsanu nadiyyā(n).
Och när Våra tydliga verser reciterades för dem (betydelsen), sade de som inte trodde till de troende: "Vilken av de två grupperna har en bättre plats att bo på och en vackrare plats för sina möten?"
وَكَمْ اَهْلَكْنَا قَبْلَهُمْ مِّنْ قَرْنٍ هُمْ اَحْسَنُ اَثَاثًا وَّرِءْيًا
wa kam ahlaknā qablahum min qarnin hum aḥsanu aṡāṡaw wa ri'yā(n).
Och hur många människor (de som inte tror) har Vi inte förintat före dem, trots att de hade bättre hushållsredskap och var (mer tilltalande) för ögat.
قُلْ مَنْ كَانَ فِى الضَّلٰلَةِ فَلْيَمْدُدْ لَهُ الرَّحْمٰنُ مَدًّا ەۚ حَتّٰىٓ اِذَا رَاَوْا مَا يُوْعَدُوْنَ اِمَّا الْعَذَابَ وَاِمَّا السَّاعَةَ ۗفَسَيَعْلَمُوْنَ مَنْ هُوَ شَرٌّ مَّكَانًا وَّاَضْعَفُ جُنْدًا
qul man kāna fiḍ-ḍalālati falyamdud lahur-raḥmānu maddā(n), ḥattā iżā ra'au mā yū‘adūna immal-‘ażāba wa immas-sā‘ata fa saya‘lamūna man huwa syarrum makānaw wa aḍ‘afu jundā(n).
Säg (Muhammed): "Den som har fel, låt Gud, den Barmhärtige, förlänga (tiden) för honom, så att när de har sett vad som hotar dem, vare sig det är straff eller domedag, då vet de vem som är i en sämre situation och vems armé som är svagare."
وَيَزِيْدُ اللّٰهُ الَّذِيْنَ اهْتَدَوْا هُدًىۗ وَالْبٰقِيٰتُ الصّٰلِحٰتُ خَيْرٌ عِنْدَ رَبِّكَ ثَوَابًا وَّخَيْرٌ مَّرَدًّا
wa yazīdullāhul-lażīnahtadau hudā(n), wal-bāqiyātuṣ-ṣāliḥātu khairun ‘inda rabbika ṡawābaw wa khairum maraddā(n).
Och Allah skall ge dem som har tagit emot vägledning mer vägledning. Och eviga goda gärningar skall få en bättre belöning hos er Herre och ett bättre slut.
اَفَرَاَيْتَ الَّذِيْ كَفَرَ بِاٰيٰتِنَا وَقَالَ لَاُوْتَيَنَّ مَالًا وَّوَلَدًا ۗ
afa ra'aital-lażī kafara bi'āyātinā wa qāla la'ūtayanna mālaw wa waladā(n).
Har ni då sett en person som förnekar Våra verser och säger: "Jag skall sannerligen få rikedom och barn."
اَطَّلَعَ الْغَيْبَ اَمِ اتَّخَذَ عِنْدَ الرَّحْمٰنِ عَهْدًا ۙ
aṭṭala‘al-gaiba amittakhaża ‘indar-raḥmāni ‘ahdā(n).
Har han sett det osynliga eller har han slutit ett förbund med Gud, den Barmhärtige?
كَلَّا ۗسَنَكْتُبُ مَا يَقُوْلُ وَنَمُدُّ لَهٗ مِنَ الْعَذَابِ مَدًّا ۙ
kallā, sanaktubu mā yaqūlu wa namuddu lahū minal-‘ażābi maddā(n).
Absolut inte! Vi kommer att skriva ner vad han sa, och vi kommer att förlänga straffet för honom i sin helhet,
وَّنَرِثُهٗ مَا يَقُوْلُ وَيَأْتِيْنَا فَرْدًا
wa nariṡuhū mā yaqūlu wa ya'tīnā fardā(n).
och Vi skall ärva vad han har sagt, och han skall komma till Oss allena.
وَاتَّخَذُوْا مِنْ دُوْنِ اللّٰهِ اٰلِهَةً لِّيَكُوْنُوْا لَهُمْ عِزًّا ۙ
wattakhażū min dūnillāhi ālihatal liyakūnū lahum ‘izzā(n).
Och de har valt andra gudar än Allah, så att dessa gudar skall vara deras beskyddare.
كَلَّا ۗسَيَكْفُرُوْنَ بِعِبَادَتِهِمْ وَيَكُوْنُوْنَ عَلَيْهِمْ ضِدًّا ࣖ
kallā, sayakfurūna bi‘ibādatihim wa yakūnūna ‘alaihim ḍiddā(n).
Absolut inte! Senare kommer de (tillbedjarna) att förneka sin dyrkan av honom och bli hans fiender.
اَلَمْ تَرَ اَنَّآ اَرْسَلْنَا الشَّيٰطِيْنَ عَلَى الْكٰفِرِيْنَ تَؤُزُّهُمْ اَزًّا ۙ
alam tara annā arsalnasy-syayāṭīna ‘alal-kāfirīna ta'uzzuhum azzā(n).
Ser ni inte att Vi har sänt djävlarna till de icke-troende för att uppvigla dem (till synd)?
فَلَا تَعْجَلْ عَلَيْهِمْۗ اِنَّمَا نَعُدُّ لَهُمْ عَدًّا ۗ
falā ta‘jal ‘alaihim, innamā na‘uddu lahum ‘addā(n).
Så var inte förhastade (med att kräva straff) mot dem, ty Vi har beräknat för dem med exakt beräkning (plågodagens ankomst).
يَوْمَ نَحْشُرُ الْمُتَّقِيْنَ اِلَى الرَّحْمٰنِ وَفْدًا
yauma naḥsyurul-muttaqīna ilar-raḥmāni wafdā(n).
(Kom ihåg) dagen (då) Vi samlade dem som fruktade (Allah) den Barmhärtigaste, likt en ärekäravan,
وَنَسُوْقُ الْمُجْرِمِيْنَ اِلٰى جَهَنَّمَ وِرْدًا ۘ
wa nasūqul-mujrimīna ilā jahannama wirdā(n).
och Vi skall driva de olydiga till Helvetet i ett tillstånd av törst.
لَا يَمْلِكُوْنَ الشَّفَاعَةَ اِلَّا مَنِ اتَّخَذَ عِنْدَ الرَّحْمٰنِ عَهْدًا ۘ
lā yamlikūnasy-syafā‘ata illā manittakhaża ‘indar-raḥmāni ‘ahdā(n).
De har ingen rätt till förbön (hjälp) förutom de som har ingått ett förbund med (Allah) den Barmhärtigaste.
وَقَالُوا اتَّخَذَ الرَّحْمٰنُ وَلَدًا ۗ
wa qāluttakhażar-raḥmānu waladā(n).
Och de sade: "(Allah) den Barmhärtige har ett barn."
لَقَدْ جِئْتُمْ شَيْـًٔا اِدًّا ۙ
laqad ji'tum syai'an iddā(n).
Du har sannerligen gjort något väldigt fel,
تَكَادُ السَّمٰوٰتُ يَتَفَطَّرْنَ مِنْهُ وَتَنْشَقُّ الْاَرْضُ وَتَخِرُّ الْجِبَالُ هَدًّا ۙ
takādus-samāwātu yatafaṭṭarna minhu wa tansyaqqul-arḍu wa takhirrul-jibālu haddā(n).
Himlarna höll nästan på att sönderrivas, jorden sprack upp och bergen rasade samman (på grund av det talet),
اَنْ دَعَوْا لِلرَّحْمٰنِ وَلَدًا ۚ
an da‘au lir-raḥmāni waladā(n).
eftersom de anser (Allah) vara den Barmhärtigaste för att få barn.
وَمَا يَنْۢبَغِيْ لِلرَّحْمٰنِ اَنْ يَّتَّخِذَ وَلَدًا ۗ
wa mā yambagī lir-raḥmāni ay yattakhiża waladā(n).
Och det är omöjligt för (Allah) den Barmhärtige att få barn.
اِنْ كُلُّ مَنْ فِى السَّمٰوٰتِ وَالْاَرْضِ اِلَّآ اٰتِى الرَّحْمٰنِ عَبْدًا ۗ
in kullu man fis-samāwāti wal-arḍi illā ātir-raḥmāni ‘abdā(n).
Det finns ingen i himlarna och på jorden som inte kommer till (Allah) den Barmhärtigaste som en tjänare.
لَقَدْ اَحْصٰىهُمْ وَعَدَّهُمْ عَدًّا ۗ
laqad aḥṣāhum wa ‘addahum ‘addā(n).
Han (Allah) har sannerligen fastställt deras antal och räknat dem med en exakt räkning.
وَكُلُّهُمْ اٰتِيْهِ يَوْمَ الْقِيٰمَةِ فَرْدًا
wa kulluhum ātīhi yaumal-qiyāmati fardā(n).
Och var och en av dem kommer att komma till Allah individuellt på Uppståndelsens dag.
اِنَّ الَّذِيْنَ اٰمَنُوْا وَعَمِلُوا الصّٰلِحٰتِ سَيَجْعَلُ لَهُمُ الرَّحْمٰنُ وُدًّا
innal-lażīna āmanū wa ‘amiluṣ-ṣāliḥāti sayaj‘alu lahumur-raḥmānu wuddā(n).
Sannerligen, de som tror och gör goda gärningar, senare (Allah) kommer den Barmhärtige att ingjuta medkänsla (i deras hjärtan).
فَاِنَّمَا يَسَّرْنٰهُ بِلِسَانِكَ لِتُبَشِّرَ بِهِ الْمُتَّقِيْنَ وَتُنْذِرَ بِهٖ قَوْمًا لُّدًّا
fa innamā yassarnāhu bilisānika litubasysyira bihil-muttaqīna wa tunżira bihī qaumal luddā(n).
Så sannerligen har Vi gjort det (Koranen) enkelt på ditt (Muhammeds) språk, så att du med det kan ge goda nyheter till de fromma och så att du kan varna de olydiga.
وَكَمْ اَهْلَكْنَا قَبْلَهُمْ مِّنْ قَرْنٍۗ هَلْ تُحِسُّ مِنْهُمْ مِّنْ اَحَدٍ اَوْ تَسْمَعُ لَهُمْ رِكْزًا ࣖ
wa kam ahlaknā qablahum min qarn(in), hal tuḥissu minhum min aḥadin au tasma‘u lahum rikzā(n).
Och hur många folk har Vi inte förintat inför dem? Har du (Muhammed) sett några av dem eller har du hört deras viskningar?