وَلُوْطًا اِذْ قَالَ لِقَوْمِهٖٓ اَتَأْتُوْنَ الْفَاحِشَةَ مَا سَبَقَكُمْ بِهَا مِنْ اَحَدٍ مِّنَ الْعٰلَمِيْنَ
wa lūṭan iż qāla liqaumihī ata'tūnal-fāḥisyata mā sabaqakum bihā min aḥadim minal-‘ālamīn(a).
Och (Vi sände också) Lut, när han sade till sitt folk: "Varför begår ni en avskyvärd gärning, som ingen har begått före er (i denna värld)?"
اِنَّكُمْ لَتَأْتُوْنَ الرِّجَالَ شَهْوَةً مِّنْ دُوْنِ النِّسَاۤءِۗ بَلْ اَنْتُمْ قَوْمٌ مُّسْرِفُوْنَ
innakum lata'tūnar-rijāla syahwatam min dūnin-nisā'(i), bal antum qaumum musrifūn(a).
Ni har sannerligen gett utlopp för er lust till män, inte till kvinnor. Ni är sannerligen ett folk som vill göra allt för er.”
وَجَاۤءَهٗ قَوْمُهٗ يُهْرَعُوْنَ اِلَيْهِۗ وَمِنْ قَبْلُ كَانُوْا يَعْمَلُوْنَ السَّيِّاٰتِۗ قَالَ يٰقَوْمِ هٰٓؤُلَاۤءِ بَنَاتِيْ هُنَّ اَطْهَرُ لَكُمْ فَاتَّقُوا اللّٰهَ وَلَا تُخْزُوْنِ فِيْ ضَيْفِيْۗ اَلَيْسَ مِنْكُمْ رَجُلٌ رَّشِيْدٌ
wa jā'ahū qaumuhū yuhra‘ūna ilaih(i), wa min qablu kānū ya‘malūnas-sayyi'āt(i), qāla yā qaumi hā'ulā'i banātī hunna aṭharu lakum fattaqullāha wa lā tukhzūni fī ḍaifī, alaisa minkum rajulur rasyīd(un).
Och hans folk kom genast till honom. Och sedan urminnes tider har de alltid begått avskyvärda gärningar. Lut sade: "O mitt folk! Dessa är mina (land)döttrar, de är heligare för er, så frukta Allah och vanära inte mitt (namn) mot min gäst. Finns det ingen bland er som är klok?"
قَالُوْا لَقَدْ عَلِمْتَ مَا لَنَا فِيْ بَنٰتِكَ مِنْ حَقٍّۚ وَاِنَّكَ لَتَعْلَمُ مَا نُرِيْدُ
qālū laqad ‘alimta mā lanā fī banātika min ḥaqq(in), wa innaka lata‘lamu mā nurīd(u).
De svarade: ”Du vet att vi inte har någon åtrå till dina döttrar, och du vet vad vi egentligen vill ha.”
وَجَاۤءَ اَهْلُ الْمَدِيْنَةِ يَسْتَبْشِرُوْنَ
wa jā'a ahlul-madīnati yastabsyirūn(a).
Och stadens invånare kom (till Luts hus) med glädje (på grund av gästens ankomst).
قَالَ اِنَّ هٰٓؤُلَاۤءِ ضَيْفِيْ فَلَا تَفْضَحُوْنِۙ
qāla inna hā'ulā'i ḍaifī falā tafḍaḥūn(i).
Han (Lut) sade: ”De är mina gäster, så vanära mig inte,
وَاتَّقُوا اللّٰهَ وَلَا تُخْزُوْنِ
wattaqullāha wa lā tukhzūn(i).
Och frukta Allah och förolämpa mig inte."
قَالُوْٓا اَوَلَمْ نَنْهَكَ عَنِ الْعٰلَمِيْنَ
qālū awalam nanhaka ‘anil-‘ālamīn(a).
(De) sade: ”Förbjöd vi er inte att (skydda) människor?”
لَعَمْرُكَ اِنَّهُمْ لَفِيْ سَكْرَتِهِمْ يَعْمَهُوْنَ
la‘amruka innahum lafī sakratihim ya‘mahūn(a).
(Allah sade): "Vid din ålder (Muhammed) är de sannerligen vilseledda av berusning (vilseledande)."
وَلُوْطًا اٰتَيْنٰهُ حُكْمًا وَّعِلْمًا وَّنَجَّيْنٰهُ مِنَ الْقَرْيَةِ الَّتِيْ كَانَتْ تَّعْمَلُ الْخَبٰۤىِٕثَ ۗاِنَّهُمْ كَانُوْا قَوْمَ سَوْءٍ فٰسِقِيْنَۙ
wa lūṭan ātaināhu ḥumkaw wa ‘ilmaw wa najjaināhu minal-qaryatil-latī kānat ta‘malul-khabā'iṡ(a), innahum kānū qauma sau'in fāsiqīn(a).
Till Lut gav Vi visdom och kunskap, och Vi räddade honom från (straffet som drabbade invånarna i) en stad som begick avskyvärda handlingar. Sannerligen, de är onda och onda människor.
اَتَأْتُوْنَ الذُّكْرَانَ مِنَ الْعٰلَمِيْنَ ۙ
ata'tūnaż-żukrāna minal-‘ālamīn(a).
Varför närmar ni er männen bland mänskligheten (för att begå homosexuella handlingar),
وَتَذَرُوْنَ مَا خَلَقَ لَكُمْ رَبُّكُمْ مِّنْ اَزْوَاجِكُمْۗ بَلْ اَنْتُمْ قَوْمٌ عَادُوْنَ
wa tażarūna mā khalaqa lakum rabbukum min azwājikum, bal antum qamun ‘ādūn(a).
Och ni överger (kvinnorna) som Gud skapade till era hustrur? Ni är sannerligen ett folk som överskrider gränserna.”
قَالَ اِنِّيْ لِعَمَلِكُمْ مِّنَ الْقَالِيْنَ ۗ
qāla innī li‘amalikum minal-qālīn(a).
Han (Lut) sade: ”Jag hatar verkligen dina handlingar.”
وَلُوْطًا اِذْ قَالَ لِقَوْمِهٖٓ اَتَأْتُوْنَ الْفَاحِشَةَ وَاَنْتُمْ تُبْصِرُوْنَ
wa lūṭan iż qāla liqaumihī ata'tūnal-fāḥisyata wa antum tubṣirūn(a).
Och (kom ihåg berättelsen om) Lut, när han sade till sitt folk: "Varför gör ni fahisyah (avskyvärda) gärningar, trots att ni ser (avskyvärdheten med omoraliska handlingar)?"
اَىِٕنَّكُمْ لَتَأْتُوْنَ الرِّجَالَ شَهْوَةً مِّنْ دُوْنِ النِّسَاۤءِ ۗبَلْ اَنْتُمْ قَوْمٌ تَجْهَلُوْنَ
a'innakum lata'tūnar-rijāla syahwatam min dūnin-nisā'(i), bal antum qaumun tajhalūn(a).
Varför närmar ni er män för att (uppfylla) era begär, istället för (att (närma er) kvinnor? Sannerligen, ni är ett folk som inte känner (konsekvenserna av era handlingar).
وَلُوْطًا اِذْ قَالَ لِقَوْمِهٖٓ اِنَّكُمْ لَتَأْتُوْنَ الْفَاحِشَةَ ۖمَا سَبَقَكُمْ بِهَا مِنْ اَحَدٍ مِّنَ الْعٰلَمِيْنَ
wa lūṭan iż qāla liqaumihī innakum lata'tūnal-fāḥisyata mā sabaqakum bihā min aḥadim minal-‘ālamīn(a).
Och (kom ihåg) när Lut sade till sitt folk: "Ni har sannerligen begått en mycket avskyvärd handling (homosexualitet) som ingen av folket före er någonsin har gjort.
اَىِٕنَّكُمْ لَتَأْتُوْنَ الرِّجَالَ وَتَقْطَعُوْنَ السَّبِيْلَ ەۙ وَتَأْتُوْنَ فِيْ نَادِيْكُمُ الْمُنْكَرَ ۗفَمَا كَانَ جَوَابَ قَوْمِهٖٓ اِلَّآ اَنْ قَالُوا ائْتِنَا بِعَذَابِ اللّٰهِ اِنْ كُنْتَ مِنَ الصّٰدِقِيْنَ
a'innakum lata'tūnar-rijāla wa taqṭa‘ūnas-sabīl(a), wa ta'tūna fī nādīkumul-munkar(a), famā kāna jawāba qaumihī illā an qālu'tinā bi‘ażābillāhi in kunta minaṣ-ṣādiqīn(a).
Är det lämpligt för er att gå till människor, fuska och göra ont på era mötesplatser?” Så hans folks svar var inget annat än att säga: ”Låt oss få Allahs straff, om du är en av de rättfärdiga.”
وَلَقَدْ رَاوَدُوْهُ عَنْ ضَيْفِهٖ فَطَمَسْنَآ اَعْيُنَهُمْ فَذُوْقُوْا عَذَابِيْ وَنُذُرِ
wa laqad rāwadūhu ‘an ḍaifihī fa ṭamasnā a‘yunahum fa żūqū ‘ażābī wa nużur(i).
Och sannerligen, de övertalade honom (att överlämna) sina gäster (till dem), sedan förblindade Vi deras ögon, så känn Mitt straff och Min varning!
وَجَاۤءَ فِرْعَوْنُ وَمَنْ قَبْلَهٗ وَالْمُؤْتَفِكٰتُ بِالْخَاطِئَةِۚ
wa jā'a fir‘aunu wa man qablahū wal-mu'tafikātu bil-khāṭi'ah(ti).
Sedan kom Farao och de som före honom och (invånarna i) städerna som hade vänts upp och ner på grund av ett stort misstag.