۞ اِنَّآ اَوْحَيْنَآ اِلَيْكَ كَمَآ اَوْحَيْنَآ اِلٰى نُوْحٍ وَّالنَّبِيّٖنَ مِنْۢ بَعْدِهٖۚ وَاَوْحَيْنَآ اِلٰٓى اِبْرٰهِيْمَ وَاِسْمٰعِيْلَ وَاِسْحٰقَ وَيَعْقُوْبَ وَالْاَسْبَاطِ وَعِيْسٰى وَاَيُّوْبَ وَيُوْنُسَ وَهٰرُوْنَ وَسُلَيْمٰنَ ۚوَاٰتَيْنَا دَاوٗدَ زَبُوْرًاۚ
innā auḥainā ilaika kamā auḥainā ilā nūḥiw wan-nabiyyīna mim ba‘dih(ī), wa auḥainā ilā ibrāhīma wa ismā‘īla wa isḥāqa wa ya‘qūba wal-asbāṭi wa ‘īsā wa ayyūba wa yūnusa wa hārūna wa sulaimān(a), wa ātainā dāwūda zabūrā(n).
Sannerligen, Vi uppenbarade det för dig (Muhammed) liksom Vi uppenbarade det för Noa och profeterna efter honom, och Vi uppenbarade det (även) för Abraham, Ismail, Isak, Jakob och deras ättlingar; Jesus, Ayyub, Jona, Harun och Salomo. Och Vi gav Psaltaren till Dawud.
لَقَدْ اَرْسَلْنَا نُوْحًا اِلٰى قَوْمِهٖ فَقَالَ يٰقَوْمِ اعْبُدُوا اللّٰهَ مَا لَكُمْ مِّنْ اِلٰهٍ غَيْرُهٗۗ اِنِّيْٓ اَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ عَظِيْمٍ
laqad arsalnā nūḥan ilā qaumihī fa qāla yā qaumi‘budullāha mā lakum min ilāhin gairuh(ū), innī akhāfu ‘alaikum ‘ażāba yaumin ‘aẓīm(in).
Sannerligen, Vi sände Noa till hans folk, och han sade: "O mitt folk, dyrka Gud! Det finns ingen gud (dyrkan) för er utom Honom. Sannerligen, jag är rädd att ni kommer att plågas av straff på den fruktansvärda dagen (domedagen).
قَالَ يٰقَوْمِ لَيْسَ بِيْ ضَلٰلَةٌ وَّلٰكِنِّيْ رَسُوْلٌ مِّنْ رَّبِّ الْعٰلَمِيْنَ
qāla yā qaumi laisa bī ḍalālatuw wa lākinnī rasūlum mir rabbil-‘ālamīn(a).
Han (Noa) svarade: "O mitt folk! Jag har inte gått vilse, utan jag är ett sändebud från alla världars Herre.
اُبَلِّغُكُمْ رِسٰلٰتِ رَبِّيْ وَاَنْصَحُ لَكُمْ وَاَعْلَمُ مِنَ اللّٰهِ مَا لَا تَعْلَمُوْنَ
uballigukum risālāti rabbī wa anṣaḥu lakum wa a‘lamu minallāhi mā lā ta‘lamūn(a).
Jag förmedlar min Herres budskap till er, ger er råd, och jag vet från Allah vad ni inte vet.”
اَوَعَجِبْتُمْ اَنْ جَاۤءَكُمْ ذِكْرٌ مِّنْ رَّبِّكُمْ عَلٰى رَجُلٍ مِّنْكُمْ لِيُنْذِرَكُمْ وَلِتَتَّقُوْا وَلَعَلَّكُمْ تُرْحَمُوْنَ
awa‘ajibtum an jā'akum żikrum mir rabbikum ‘alā rajulim minkum liyunżirakum wa litattaqū wa la‘allakum turḥamūn(a).
Och förundras ni över att en påminnelse har kommit från er Herre genom en man bland er, för att varna er och för att ni ska bli fromma och för att ni ska kunna få barmhärtighet?
فَكَذَّبُوْهُ فَاَنْجَيْنٰهُ وَالَّذِيْنَ مَعَهٗ فِى الْفُلْكِ وَاَغْرَقْنَا الَّذِيْنَ كَذَّبُوْا بِاٰيٰتِنَاۗ اِنَّهُمْ كَانُوْا قَوْمًا عَمِيْنَ ࣖ
fa każżabūhu fa anjaināhu wal-lażīna ma‘ahū fil-fulki wa agraqnal-lażīna każżabū bi'āyātinā, innahum kānū qauman ‘amīn(a).
Så förnekade de honom (Noah). Sedan räddade Vi honom och dem som var med honom på skeppet. Vi dränker dem som förnekar Våra budskap. Sannerligen, de är ett blindt folk (deras hjärtans ögon).
۞ وَاتْلُ عَلَيْهِمْ نَبَاَ نُوْحٍۘ اِذْ قَالَ لِقَوْمِهٖ يٰقَوْمِ اِنْ كَانَ كَبُرَ عَلَيْكُمْ مَّقَامِيْ وَتَذْكِيْرِيْ بِاٰيٰتِ اللّٰهِ فَعَلَى اللّٰهِ تَوَكَّلْتُ فَاَجْمِعُوْٓا اَمْرَكُمْ وَشُرَكَاۤءَكُمْ ثُمَّ لَا يَكُنْ اَمْرُكُمْ عَلَيْكُمْ غُمَّةً ثُمَّ اقْضُوْٓا اِلَيَّ وَلَا تُنْظِرُوْنِ
watlu ‘alaihim naba'a nūḥ(in), iż qāla liqaumihī yā qaumi in kāna kabura ‘alaikum maqāmī wa tażkīrī bi'āyātillāhi fa ‘alallāhi tawakkaltu fa ajmi‘ū amrakum wa syurakā'akum ṡumma lā yakun amrukum ‘alaikum gummatan ṡummaqḍū ilayya wa lā tunẓirūn(i).
Och läs för dem de viktiga nyheterna (om) Noa när (han sade till sitt folk: "O mitt folk! Om det verkar svårt för er att jag stannar (hos er) och min varning är i Allahs verser, då sätter jag min lit till Allah. Bestäm er därför och samla era allierade (för att förgöra mig), och håll inte ert beslut hemligt. Agera sedan mot mig och dröj inte längre."
فَاِنْ تَوَلَّيْتُمْ فَمَا سَاَلْتُكُمْ مِّنْ اَجْرٍۗ اِنْ اَجْرِيَ اِلَّا عَلَى اللّٰهِ ۙوَاُمِرْتُ اَنْ اَكُوْنَ مِنَ الْمُسْلِمِيْنَ
fa in tawallaitum famā sa'altukum min ajr(in), in ajriya illā ‘alallāh(i), wa umirtu an akūna minal-muslimīn(a).
Så om ni vänder er bort (från min varning), ber jag er inte om någon belöning. Min belöning kommer endast från Allah, och jag har blivit beordrad att vara bland muslimerna (som underkastar sig).
وَلَقَدْ اَرْسَلْنَا نُوْحًا اِلٰى قَوْمِهٖٓ اِنِّيْ لَكُمْ نَذِيْرٌ مُّبِيْنٌ ۙ
wa laqad arsalnā nūḥan ilā qaumihī innī lakum nażīrum mubīn(un).
Och sannerligen, Vi sände Noa till hans folk, (han sade), "Sannerligen, Jag är en klar varning för er,
اَنْ لَّا تَعْبُدُوْٓا اِلَّا اللّٰهَ ۖاِنِّيْٓ اَخَافُ عَلَيْكُمْ عَذَابَ يَوْمٍ اَلِيْمٍ
allā ta‘budū illallāh(a), innī akhāfu ‘alaikum ‘ażāba yaumin alīm(in).
så att ni inte dyrkar någon annan än Allah. Jag fruktar verkligen att ni kommer att drabbas av straff på en mycket smärtsam dag.”
فَقَالَ الْمَلَاُ الَّذِيْنَ كَفَرُوْا مِنْ قَوْمِهٖ مَا نَرٰىكَ اِلَّا بَشَرًا مِّثْلَنَا وَمَا نَرٰىكَ اتَّبَعَكَ اِلَّا الَّذِيْنَ هُمْ اَرَاذِلُنَا بَادِيَ الرَّأْيِۚ وَمَا نَرٰى لَكُمْ عَلَيْنَا مِنْ فَضْلٍۢ بَلْ نَظُنُّكُمْ كٰذِبِيْنَ
fa qālal-mala'ul-lażīna kafarū min qaumihī mā narāka illā basyaram miṡlanā wa mā narākattaba‘aka illal-lażīna hum arāżilunā bādiyar-ra'y(i), wa mā narā lakum ‘alainā min faḍlim bal naẓunnukum kāżibīn(a).
Så de ledare som inte trodde bland sitt folk sade: "Vi ser dig inte, utan bara en (vanlig) människa som oss, och vi ser ingen som följer dig, utan bara de ringa bland oss som är snabba att tro. Vi ser inte att du har någon fördel över oss, snarare anser vi dig vara en lögnare."
قَالَ يٰقَوْمِ اَرَءَيْتُمْ اِنْ كُنْتُ عَلٰى بَيِّنَةٍ مِّنْ رَّبِّيْ وَاٰتٰىنِيْ رَحْمَةً مِّنْ عِنْدِهٖ فَعُمِّيَتْ عَلَيْكُمْۗ اَنُلْزِمُكُمُوْهَا وَاَنْتُمْ لَهَا كٰرِهُوْنَ
qāla yā qaumi ara'aitum in kuntu ‘alā bayyinatim mir rabbī wa ātānī raḥmatam min ‘indihī fa ‘ummiyat ‘alaikum, anulzimukumūhā wa antum lahā kārihūn(a).
Han (Nuh) sade: "O mitt folk! Vad skulle ni tycka om jag hade ett klart bevis från min Herre och fick barmhärtighet från Honom, medan (den nåden) var förklädd för er. Skulle vi tvinga er att acceptera den, även om ni inte gillar den?"
وَيٰقَوْمِ لَآ اَسْـَٔلُكُمْ عَلَيْهِ مَالًاۗ اِنْ اَجْرِيَ اِلَّا عَلَى اللّٰهِ وَمَآ اَنَا۠ بِطَارِدِ الَّذِيْنَ اٰمَنُوْاۗ اِنَّهُمْ مُّلٰقُوْا رَبِّهِمْ وَلٰكِنِّيْٓ اَرٰىكُمْ قَوْمًا تَجْهَلُوْنَ
wa yā qaumi lā as'alukum ‘alaihi mālā(n), in ajriya illā ‘alallāhi wa mā ana biṭāridil-lażīna āmanū, innahum mulāqū rabbihim wa lākinnī arākum qauman tajhalūn(a).
Och O mitt folk! Jag ber er inte om rikedom (i gengäld) för mitt kall. Min belöning kommer endast från Allah och jag kommer aldrig att förvisa någon som har trott. Sannerligen, de kommer att möta sin Herre, och istället ser jag er som ett dåraktigt folk.
وَيٰقَوْمِ مَنْ يَّنْصُرُنِيْ مِنَ اللّٰهِ اِنْ طَرَدْتُّهُمْ ۗ اَفَلَا تَذَكَّرُوْنَ
wa yā qaumi may yanṣurunī minallāhi in ṭarattuhum, afalā tażakkarūn(a).
Och O mitt folk! Vem kan hjälpa mig från Allahs (straff) om jag jagar bort dem? Tar ni inte lärdomar?
وَلَآ اَقُوْلُ لَكُمْ عِنْدِيْ خَزَاۤىِٕنُ اللّٰهِ وَلَآ اَعْلَمُ الْغَيْبَ وَلَآ اَقُوْلُ اِنِّيْ مَلَكٌ وَّلَآ اَقُوْلُ لِلَّذِيْنَ تَزْدَرِيْٓ اَعْيُنُكُمْ لَنْ يُّؤْتِيَهُمُ اللّٰهُ خَيْرًا ۗ اَللّٰهُ اَعْلَمُ بِمَا فِيْٓ اَنْفُسِهِمْ ۚاِنِّيْٓ اِذًا لَّمِنَ الظّٰلِمِيْنَ
wa lā aqūlu lakum ‘indī khazā'inullāhi wa lā a‘lamul-gaiba wa lā aqūlu innī malakuw wa lā aqūlu lil-lażīna tazdarī a‘yunukum lay yu'tiyahumullāhu khairā(n), allāhu a‘lamu bimā fī anfusihim, innī iżal laminaẓ-ẓālimīn(a).
Och jag säger inte till er att jag har tillgångar och rikedomar från Allah, inte heller känner jag till det osynliga, inte heller säger jag att jag är en ängel, inte heller säger jag till dem som era ögon föraktar: "Allah skall inte ge dem något gott. Allah vet bäst vad som finns i deras själar. Sannerligen, jag skulle vara en av de orättfärdiga."
وَهِيَ تَجْرِيْ بِهِمْ فِيْ مَوْجٍ كَالْجِبَالِۗ وَنَادٰى نُوْحُ ِۨابْنَهٗ وَكَانَ فِيْ مَعْزِلٍ يّٰبُنَيَّ ارْكَبْ مَّعَنَا وَلَا تَكُنْ مَّعَ الْكٰفِرِيْنَ
wa hiya tajrī bihim fī maujin kal-jibāl(i), wa nādā nūḥunibnahū wa kāna fī ma‘ziliy yā bunayyarkam ma‘anā wa lā takum ma‘al-kāfirīn(a).
Och skeppet seglade och bar dem upp i vågorna som berg. Och Noa ropade till sin son, när han (barnet) var på en avlägsen plats: "O min son! Kom upp (till skeppet) med oss och var inte med de icke-troende."
وَلَقَدْ اَرْسَلْنَا نُوْحًا اِلٰى قَوْمِهٖ فَقَالَ يٰقَوْمِ اعْبُدُوا اللّٰهَ مَا لَكُمْ مِّنْ اِلٰهٍ غَيْرُهٗۗ اَفَلَا تَتَّقُوْنَ
wa laqad arsalnā nūḥan ilā qaumihī fa qāla yā qaumi‘budullāha mā lakum min ilāhin gairuh(ū), afalā tattaqūn(a).
Och sannerligen, Vi sände Noa till hans folk, och han sade: "O mitt folk! Tillbed Allah, (ty) det finns ingen gud (värdig att dyrkas) för er utom Honom. Varför fruktar ni då inte (Hon)?"
اَلَمْ تَكُنْ اٰيٰتِيْ تُتْلٰى عَلَيْكُمْ فَكُنْتُمْ بِهَا تُكَذِّبُوْنَ
alam takun āyātī tutlā ‘alaikum fa kuntum bihā tukażżibūn(a).
Har inte Mina verser blivit lästa för er, men ni förnekar dem alltid?
قَالُوْا رَبَّنَا غَلَبَتْ عَلَيْنَا شِقْوَتُنَا وَكُنَّا قَوْمًا ضَاۤلِّيْنَ
qālū rabbanā galabat ‘alainā syiqwatunā wa kunnā qauman ḍāllīn(a).
De sade: ”Herre, vi har blivit överväldigade av vår ondska, och vi är ett folk som har gått vilse.
قَالَ اخْسَـُٔوْا فِيْهَا وَلَا تُكَلِّمُوْنِ
qālakhsa'ū fīhā wa lā tukallimūn(i).
Han (Allah) sade: "Förbli ödmjuka i det och tala inte till Mig."
فَاتَّخَذْتُمُوْهُمْ سِخْرِيًّا حَتّٰىٓ اَنْسَوْكُمْ ذِكْرِيْ وَكُنْتُمْ مِّنْهُمْ تَضْحَكُوْنَ
fattakhażtumūhum sikhriyyan ḥattā ansaukum żikrī wa kuntum minhum taḍḥakūn(a).
Sedan gjorde du dem till en källa till åtlöje, så att du glömde att tänka på mig, och du (alltid) skrattade åt dem,
اِنَّآ اَرْسَلْنَا نُوْحًا اِلٰى قَوْمِهٖٓ اَنْ اَنْذِرْ قَوْمَكَ مِنْ قَبْلِ اَنْ يَّأْتِيَهُمْ عَذَابٌ اَلِيْمٌ
innā arsalnā nūḥan ilā qaumihī an anżir qaumaka min qabli ay ya'tiyahum ‘ażābun alīm(un).
Sannerligen, Vi sände Noa till hans folk (med befallningen): "Varna ditt folk innan det smärtsamma straffet drabbar dem."
قَالَ يٰقَوْمِ اِنِّيْ لَكُمْ نَذِيْرٌ مُّبِيْنٌۙ
qāla yā qaumi innī lakum nażīrum mubīn(un).
Han (Noa) sade: "O mitt folk! Sannerligen, jag är en varnare som förklarar för er,
ثُمَّ اِنِّيْ دَعَوْتُهُمْ جِهَارًاۙ
Ṡumma innī da‘autuhum jihārā(n).
Sedan anklagade jag dem faktiskt öppet.
ثُمَّ اِنِّيْٓ اَعْلَنْتُ لَهُمْ وَاَسْرَرْتُ لَهُمْ اِسْرَارًاۙ
Ṡumma innī a‘lantu lahum wa asrartu lahum isrārā(n).
Då kallade jag till dem öppet och i hemlighet,
فَقُلْتُ اسْتَغْفِرُوْا رَبَّكُمْ اِنَّهٗ كَانَ غَفَّارًاۙ
faqultustagfirū rabbakum innahū kāna gaffārā(n).
Så jag sade (till dem): "Be er Herre om förlåtelse! Sannerligen, Han är den mest förlåtande."
يُّرْسِلِ السَّمَاۤءَ عَلَيْكُمْ مِّدْرَارًاۙ
yursilis-samā'a ‘alaikum midrārā(n).
Han skall sannerligen sända ett kraftigt regn från himlen över dig,
وَّيُمْدِدْكُمْ بِاَمْوَالٍ وَّبَنِيْنَ وَيَجْعَلْ لَّكُمْ جَنّٰتٍ وَّيَجْعَلْ لَّكُمْ اَنْهٰرًاۗ
wa yumdidkum bi'amwāliw wa banīna wa yaj‘al lakum jannātiw wa yaj‘al lakum anhārā(n).
och Han förökade dina ägodelar och dina barn, och skapade trädgårdar åt dig och skapade floder åt dig.”
مَا لَكُمْ لَا تَرْجُوْنَ لِلّٰهِ وَقَارًاۚ
mā lakum lā tarjūna lillāhi waqārā(n).
Varför är du inte rädd för Allahs storhet?
وَقَدْ خَلَقَكُمْ اَطْوَارًا
wa qad khalaqakum aṭwārā(n).
Och sannerligen har Han skapat er i flera steg (händelser).
اَلَمْ تَرَوْا كَيْفَ خَلَقَ اللّٰهُ سَبْعَ سَمٰوٰتٍ طِبَاقًاۙ
alam tara kaifa khalaqallāhu sab‘a samāwātin ṭibāqā(n).
Ser du inte hur Allah har skapat sju himlar i lager?
وَّجَعَلَ الْقَمَرَ فِيْهِنَّ نُوْرًا وَّجَعَلَ الشَّمْسَ سِرَاجًا
wa ja‘alal-qamara fīhinna nūraw wa ja‘alasy-syamsa sirājā(n).
Och där skapade Han den lysande månen och gjorde solen till en (lysande) lampa?
وَاللّٰهُ اَنْۢبَتَكُمْ مِّنَ الْاَرْضِ نَبَاتًاۙ
wallāhu ambatakum minal-arḍi nabātā(n).
Och Allah låter dig växa från jorden, växa (gradvis),
ثُمَّ يُعِيْدُكُمْ فِيْهَا وَيُخْرِجُكُمْ اِخْرَاجًا
Ṡumma yu‘īdukum fīhā wa yukhrijukum ikhrājā(n).
då skall Han föra er tillbaka dit (landet) och föra er ut (på Uppståndelsens dag) med säkerhet.
وَاللّٰهُ جَعَلَ لَكُمُ الْاَرْضَ بِسَاطًاۙ
wallāhu ja‘ala lakumul-arḍa bisāṭā(n).
Och Allah skapade jorden åt er som en vidsträckt plats,
لِّتَسْلُكُوْا مِنْهَا سُبُلًا فِجَاجًا ࣖ
litaslukū minhā subulan fijājā(n).
så att du kan gå här och där på de breda vägarna.